my horse is amazing


imorgon är det trav i romme. där skall jag och mina arbetskamrater närvara.

förväntningarna för kvällen är 1. dricka sprit och 2. vinna högvis med pengar. en av dem kommer troligvis slå in.

det jag inte förväntar mig av kvällen är 1. det är gustavskorv till middagen, brunte som kom sist i första loppet.. 2. att jag kommer vara fullast.



 

fin bit. skall ej förväxlas med munsbit.

 

 


you said whaaat


igår gjorde jag en blåbärssmoothie, den var väldigt fin. god var den också, nyttig får vi inte glömma. mycket antioxidanter. då fick jag idén att plocka mina egna bär. för tydligen så är hela 13% av sveriges yta just blåbärsris. inte dåligt det inte.
bara dem där jäkla thailändarna kunde sluta plocka slut på alla bären hela tiden, bara för att det växer på ris, så är det inte era liksom! det är ju inte så att vi svenskar kommer och plockar era bär. om man inte räknar med "pop your girls cherrys"..

hur kan man göra så och framförallt varför?


solen sken och magen kurrade. det var lunch. spagetti och köttfärssås stod på menyn, uttjatat men gott. låda. stod i micron och snurrade, plastmuggen fylldes med isande kallt vatten. besticken låg analt uppställda på matbordet, likt två ensamma silvriga små soldater.
kylskåpet öppnas, ett sökande öga finner sitt mål. den står där, rak i ryggen som en fura. en hand, en full ketchupflaska fylld med felix härliga solmogna tomater.
något är fel, blicken flackar, kallsvetten tränger fram. ångesten dunkar i huvudet. den en gång så stolta flaskan med det röda guldet är tom. den var full när den ställdes i fikarummets kylskåp. ketchup-marodören har vart här, en unken doft av honom ligger tung över rummet.

pling. ett plinga av tomhet och ledsamhet. varför fick jag aldrig chansen att smaka på dig? varför?

därför kan man inte ta med finketchup till jobbet. en ide kan vara att hälla över felixs variant i en willys förpackning. tåls att fundera på.


p-party


idag vart det en spontantrip till västerås. mediamarkt hägrade. jag kom ut bra mycket fattigare än jag kom in, men väldigt mycket lyckligare!

 

(den svart xbox dosan fick inte vara med på bilden, han hade vart olydig! men jag köpte han idag. svart är han, så jag tar inte med han till malmö..too soon?)

det blev en ny blu-ray spelare, det känns konstigt och slösigt att ha haft en full hdtv i nästan två år, men igen blu-ray.
sen när jag handlat klart och kom ut kom jag på att jag inte köpt några filmer, tänk er tanken att komma hem ny leksak, men inte kunna leka med den. inga batterin till dildon är ett givet exempel. det var bara att springa in igen i butiken. när jag skyndade förbi fotoavdelningen såg jag att de som jobba där knäppte kort på varandra, med ett av canons 70-200 objektiv. jag tvärstannade och fick prova lite jag med. höll på att bli 6200 kronor ändå fattigare, kanske blir imorgon!

nu har vi ätit kyckling och druckit en pilsner, eller två.



nu fortsätter påskfesten..


tutandet kan börja


idag har jag gjort ett storkok chili con carne. 7 matlådor blev det till slut, men då var jag tvungen att klämma igen locken på alla burkarna. plus att vi var två som åt. mycket mat blev det.
tror inte jag kommer vara så omtyckt på jobbet den kommande veckan. chili con carne-mage är inte så populärt som det kan låta, på tal om att låta, det kommer tutas likt en trombon där nere.

jag köpte mig en juicepress också, men vad hjälpte det när jag skulle öppna burkarna med vita böner? inte mycket. men på tal om press, imorgon skall jag köra bänkpress. hundra pannor skall det träna med.
på tal om pannor, känner ni till att det finns virrpannor, hörnpannor och stekpannor?


bones


vem sa att det inte är roligt med facebook?

 

 


healaouuea svieargiiieaaeea it´s foxy in a boxy time


har ni sett foxy bingo reklamen? jag tänker lite så här angående den.

jag skall lägga hela min veckopeng på att köpa en schysst röd ridjacka. resten får ni klura ut själva. ni är ju inte dumma, ni läser ju fitte.blogg.se.




images and words


igår var sista dagen på stegtävligen. jag avslutade starkt med en 2,5h promenad genom hela jäkla staden, som i folkmun kallas avesta. givetvis med walkmanmobilen laddad och hörselplupparna i pluppade.
som uppvärmning lyssnade jag igenom den eminenta och smått genialiska images and words-plattan av dream theater. jag kan inte gå och lyssna på den utan att lufttrumma samtidigt.
när jag har hörselplupparna i så hör jag inget annat, det är bara jag, ensam i min egna lilla värld. detta kombinerat med lufttrummande kan bli lite lätt pinsamt. det syns tydligen inte att det är trumsolo och att jag håller på att lufttrumma skiten ur mina lufttrummor. det som syns är tydligen jag som slänger med armarna som nåt spasmatiskt mongo och bakom mig går någon annan person och undrar vad i h-vetet jag håller på med. hallå r-tard, jag lufttrummar liksom, cut me some slack, man!!





route balders


nu är jag stolt bilägare igen, till en mitsubishi lancer equip. eller stolt och stolt.. jo jag är stolt, jag är det! den är ju förtusan deluxutrustad med hand- och fotbroms, ratt och elektrisk-taklucka. det är inte fy skam det inte!

för er som inte kan hålla er, utan måste se bilder på den nu. ni får hålla er. bilder kommer vid ett senare tillfälle.

nu skall jag ut och köra baldersrundan och ragga baldersbrudar. see yaa bitches!


toto


geir gör mig tonårsfnittrig! första gåshuden för i år!


luläääää


det är inte ofta jag pratar, berättar eller skryter om att jag håller/hejjar på luleå i hockey. men idag är det en sådan dag. det har ju inte gått så bra för dem de senaste åren. det brukar vara så att ju mer intensivt jag följer dem, desto sämre går det för dem. så nu bryr jag mig inte (hoppas att detta inte kommer tillbaka och biter mig i baken!) och se hur bra det går.

 

har ni sett något vackrare? det hoppas jag, annars har ni inte sett mycket!

 

 


jag är en vinnare


jippi! jag har vunnit stegräknartävlingen, typ. inte att jag har gått längst, mest, flest eller liknande. jag hade bästa sloganen. jag minns den inte, men den var och är väldigt bra. just du skulle ha uppskattat den väldigt mycket.

 

sen går det mycket rykten om fusk. ett bland många exempel är att han som leder, har haft stegräknaren på handen, när han utfört sin dagliga onani. då är det ju inte så svårt att "komma" upp i 50 000 "steg" om dagen.

 

 


jag blir upprörd

 

 

hur kan det vara ett kul skämt att lura sina älskade läsare? nej fy på dig katrin! dum katrin!

har aldrig gillat henne, hon bara halkade med på alexs bananskal. hon hade inte vart något utan honom. alex är genialisk, katrin är dum och borde sitta i skamvrån, länge! fy, fy på dig!

 

ps. jag känner mig som en gammal tant som skriver arga insändare. sån skall jag bli, jag hatar dem!

 

 

 

 



komop, ik moet


vad dum jag känner mig, efter att ha lyckats ladda ner south park med någon konstig textning. en sak som får mig att känna mig ännu dummare, är att jag inte kan låta bli att läsa fanskapet heller.


 


haka skall få smaka..

 

jag är en givmild person, jag älskar att kunna ge. att få unna andra roliga och härliga saker, på min bekostnad. nu senast skickade jag danne och vickan till kina.

 

de promenerade ensamma på muren, förutom fotografen då kanske? eller har de ställt upp kameran själva?

 

de bad reporten gå, vad gjorde dem då? dunkade danne på kronprinsessan med sin fina, blåa och rutiga blazer på sig? jag tror det. kolla vad glad han är, han vet vad som väntar bortom utsiktstornet. det är ett genuint och äkta leende, inte det vanliga "jag vill inte vara här flinet".

 

kul för reporten och fotografen att bara följa efter vickan och danne i kina. stekarna, tänk vad de missar på stureplan. de hoppades att få följa madde till new york och vart jätteglada när de skulle få ett kungligt uppdrag. haha, men de fick tråksyrran.

det är alltid kul när reportern har en nästan lika stor bild som dem han rapporterar om. kanske danne tog bilden på dem?

 

 

 


likt två kulsprutor skjuter dem orden på varandra


efter denna maratonsovning, vaknar jag till gilmore girls. från att ha vart totalt avslappnad, nästan som jag kört poweryoga och lyssnat både på valljud och ocean waves at dawn (är ocean waves mer avslappnande at dawn än vad dem är at night? jag litar på experterna och säger ja!). blir jag totalt överstimulerad. family guy har sammanfattat det bäst tycker jag..


 

 


atomvinter


nu bör jag ha slagit världsrekord i gubblurv. halv fyra till halv tolv. åtta timmar. då har grannen haft singstar-tävling vägg i vägg, de bör inte söka till idol. det säger jag bara för att vara snäll.

har fått aerosmiths, i don't wanna miss a thing på hjärnan. jag misstänker att den kan ha sjungits hos grannen. under uppträdandet låg jag och hoppades på att en stor jävla asteroidjävel skulle braka in i, om inte huset så iallafall jorden. då skulle det bli atomvinter och tsunamis på löpande band. aarrgghh (ljudet homer gör när han ser en munk(donut)) atomvinter.

men det är nog tur att jag fått sova lite, grannarna har ju en viss tendens at vilja bråka efter krog och alkoholintag.






oldie but goodie


sådärja, nu var sista tecknet på att jag är gammal på plats. jag har börjat gilla naturen. det är bara gamlingar som gillar naturen. logiken är slående. men något som är nedslående är att när man bli gammal nog att uppskatta naturen, då är man för gammal för att orka ta sig ut i den. moment 22.

har ni sett life, det bbc producerade naturprogrammet som svt visar? på riktigt. är det så fint någonstans i världen? det är magiskt! hur tusan har dem lyckats filma hela spektaklet? det är helt galet!

något annat som är helt galet är att jag inte kan låta bli att titta på extrem fishing med robson green. jag hatar fiske. jag stör mig som fan på den skitjobbiga och överspelande robson. ändå kan jag inte låta bli att titta på det programmet. det har vunnit reklamkriget mot lyxfällan idag, jag tittade på lyxfällan, sen i reklamen zappade jag runt och fastnade för extrem fishing och böt inte tillbaka. det är stort. tror inte att det rår på 2 1/2 men och how i met your mother än, men vi får se.



lära mig döda


en kopp choklad och en vindpust med doft av vinter. det triggar igång gamla lumparminnen. på något konstigt sätt har det blivit bra minnen. här kommer några stycken.

vattna tunnelbanan

"kommer den växa?"

jag hade det stora nöjet att göra lumpen i allas våran huvudstad, stockholm. det är bättre på minst två sätt, än att göra den mitt i skogen i arvidsjaur. ett, man slipper vara mitt i den kalla mörka skogen. två, utelivet är lite bättre.

när artonåriga killar skall bounda, ligger hyssen nära till hands. ett av de första hyssen var att vattna tunnelbanan. det går ut på som det kanske låter att hala fram slangen i tunnelbanan och vrida på vattnet. hysteriskt kul tyckte vi, det vart lite av en tradition efter våra utekvällar. vi tog vägen förbi tunnelbanan, vattnade och skrattade. till en början, men efter varje vattning så dog vi lite inombords. till slut tyckte vi inte att det var roligt längre, vi gjorde det bara för att vi var tvugna. det vart som ett tvång, ett måste.

"surreal but nice"

det var en av mina kamrater som bodde ute i betongen med sin mor. vi åkte dit en kväll och grundade lite. klockan är lite över tolv, kamraten och hans mor tycker att de skulle ta fylleslaget till en ny nivå. som den lilla oskuldsfulla bondpojken jag var, vart jag väldigt förvånad när de börjar röka på tillsammans. de puffar och frustar ikapp, när kamraten ropar ut, mamma vart är raketerna? han får till svars att de ligger i garderoben bakom vaserna. det var bara ut på ballkongen och elda på dem. mitt i natten, en tisdag, bland alla höghusen och höga kamrater. det var "surreal but nice".

kamraten

vi hade inte pratat mycket, men på väg till centralen från de första veckorna i lumpen hamnade vi brevid varandra på t-banan. han var sur för han skulle vara tvungen att gå av några stationer innan hans stopp för att gå upp och ta ut pengar. jag lånade han 500 kronor, sedan den dagen var vi bästa vänner. han spottade inte i glaset. vi hade en jobbig tjej i vårt rum. hon var borta en natt, vi kom hem från krogen, han går upp i hennes säng, halar fram den och börjar urinera. jag låg dubbelvikt av skratt, de andra tyckte att han gått över gränsen. han hade nog lite ångest dagen efter.

pee in a bag

lite vatten hade runnit under broarna sedan fylleslaget i betongen. kamraten hade fortsatt att supa lite mer och lite hårdare än de flesta. jag hade dragit nitlotten och var tvungen att städa inne. när jag går och drar städvagnen med lika mycket inspiration som anna book känner inför bantningsmat. då kommer kamraten springandes och lyckas få fram att han vill ha mitt kiss. okej? sa jag. han berättade snabbt att han är på möte med sjuksköterskan angående hans fylleskandaler och att han var tvungen att ge henne ett urinprov. de av er som läste "surreal but nice" förstår varför han var lite desperat att få mitt kiss. jag var inte nödig men gav det en chans, tog en vit städpåse och till hans lycka kom det några droppar. jag räddade min kamrat. det är det lumpen handlar om, att rädda sitt mannskap.




i think i'm going crazy i'm losing my mind


det är nåt fel på mig. kroniskt är det också. jag har vaknat klockan sju både lördag och söndag. lördag och söndag betyder ju sovmorgon på latin, det vet ju alla.


RSS 2.0