fitte

denna dag börjar med att jag går hem vid 00.01. grejen är den att jag bara har t-shirt på mig. det kändes lite dumdristigt innan jag kom ut. väl ute inser jag att det var varmare än jag tidigare befarat, det kändes lite somrigt.

 

telefonen börjar tjuta klockan nio, vilket är för tidigt. går upp och ser att det är grått, ingen sol, inga glada miner. när jag pallrat mig ut och känner att det är ju sommarregn i luften åker mungiporna upp. allt med sommarn är bra, till och med regnet.

 

inser klockan tio att jag tagit fel på dag och inte alls behövt tvinga upp mig så äckeltidigt.

 

går till coop och handlar, köper ett medmera-kort, tankar om vuxenpoäng börjar fara runt i skallen på mig. jag hatar folk som snackar om vuxenpoäng. inser att jag borde hata mig själv, men jag har ju inte pratat om det, endast skrivit lite. kommer fram till att jag hatar mig själv lite.

 

tanten i kassan frågar efter leg. jag som bara tog med betalkortet för att slippa släpa på min tunga plånbok. det är första gången sen jag var 17 år och ville in på krogen som jag måste börja fundera på någon bra bortförklaring varför det inte följde med. det gick bättre idag än det gjorde då.

 

väl inne bland alla hyllor går jag och letar medmera-priser, hittar kyckling med mermera-pris, en känsla av välbehag sköljer över mig.

 

kommer fram till kassan, hör att det snackas om att det inte går att betala med kort, det är så i heeela landet. vad hjälper det mig om andra inte heller kan betala? om jag bryter benet och läkaren berättar att en annan snubbe i rummet bredvid också brutit sitt ben, gör det att mitt ben inte smärtar mer? eller är mitt ben inte brutet längre? jag går fram och försöker betala, det funkar inte.

 

kassörskan - Har du leg?

 

Fitte – nej!

 

jag vill skada mig själv just nu, nyper mig lite i benet, det svider till. tur att jag inte gjorde något värre.

 

kassörskan – hur gör vi då?

 

det borde väl du veta?  känner jag lite spontant.

 

fitte – jag kan gå ut och ta ut pengar?

 

sagt och gjort. nu blev allt frid och fröjd. jag går härifrån med lite matvaror, en rodnad på benet och en skön känsla av att veta hur mycket krångel det kommer bli när det blir pensionärsrusning och man inte kan betala med kort. eller använder pensionärerna mynt och sedlar kanske?