6159


jag råkade se ett program om tillsatser i maten imorse, när jag åt frukost. sen skulle jag ner på coop och handla. det var lite mer svårhandlat då. mycket skit de inte tyckte att jag skulle proppa i mig. slutade med att jag kom hem med apelsiner och lammkött. det har faktiskt ryckt lite i lammköttarmen den sista tiden.
men skapligt vilken makt tv:n har över mig, lämna mamma scans köttbullar så lätt, skrämmande!

än en gång in på ica med välfylld coopkasse. det kändes lika bra idag. jag gav telefonen till tanten i kassan, som jag brukar. men då säger hon att jag måste läsa nummret för henne.
6159 säger jag.
6134? frågar hon.
nej, 6159! säger jag högt, välartikulerat och tydligt.
6179 alltså, säger hon.
6159 väser jag fram.
jaha 6159?
mm..

du kanske skulle sagt att jag inte bara skulle läsa åt dig, jag kanske skulle ha lyssnat åt dig också.

paketet var större och tyngre än väntat. kassen var fortfarande välfylld. varför tog jag inte bilen?
efter halva vägen hem satt byxorna på halva arslet. det gillar inte äldre människor. när jag var hemma satt de på halva benet. tur jag tog fina kallingar och tur att jag inte mötte några äldre människor.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0