fitte

jag skulle till en adress i avesta. i avesta har jag bott hela mitt liv, men jag kan knappt några gatuadresser. nu när jag inte har nåt internet, hur tusan skall jag kunna hitta dit då? för jag är helt värdelös på att få vägbeskrivningar, jag lyssnar uppmärksamt de två första svängarna, vänster förbi kiosken och och höger vid kyrkan, sen har jag tappat fokus och står bara och tittar på munnen som babblar och nickar medhållande men utan att lyssna. det hela slutade med att jag var tvungen att använda gps:en för den tre minuter långa bilfärden.
men det var stekande sol, den elmanövrerade tackluckan var öppen och jag rockade five finger death punch på högsta volle! det var härliga tre minuter.

ni ser ju hur handikappad man blir utan internet, hur gjorde dem för? satan vad mycket saker de måste ha haft i skallen och komma ihåg hela tiden, vad krångligt och vilken press. speciellt när man måste få fram nåt ur hjärnan så bluddrar jag bara ihop det.
som när jag skulle koka potatis, var det 30 eller 40 minuter? då går jag ut på internet och kollar hur länge, emn det gick ju inte nu. jag hatar saker som inte kommer med en förpacknig och beskrivning. så det fick bli ris till laxen. tur jag hade ris, annars hade det blivit makaroner.