toto
geir gör mig tonårsfnittrig! första gåshuden för i år!
luläääää
det är inte ofta jag pratar, berättar eller skryter om att jag håller/hejjar på luleå i hockey. men idag är det en sådan dag. det har ju inte gått så bra för dem de senaste åren. det brukar vara så att ju mer intensivt jag följer dem, desto sämre går det för dem. så nu bryr jag mig inte (hoppas att detta inte kommer tillbaka och biter mig i baken!) och se hur bra det går.
har ni sett något vackrare? det hoppas jag, annars har ni inte sett mycket!
jag är en vinnare
jippi! jag har vunnit stegräknartävlingen, typ. inte att jag har gått längst, mest, flest eller liknande. jag hade bästa sloganen. jag minns den inte, men den var och är väldigt bra. just du skulle ha uppskattat den väldigt mycket.
sen går det mycket rykten om fusk. ett bland många exempel är att han som leder, har haft stegräknaren på handen, när han utfört sin dagliga onani. då är det ju inte så svårt att "komma" upp i 50 000 "steg" om dagen.
jag blir upprörd
hur kan det vara ett kul skämt att lura sina älskade läsare? nej fy på dig katrin! dum katrin!
har aldrig gillat henne, hon bara halkade med på alexs bananskal. hon hade inte vart något utan honom. alex är genialisk, katrin är dum och borde sitta i skamvrån, länge! fy, fy på dig!
ps. jag känner mig som en gammal tant som skriver arga insändare. sån skall jag bli, jag hatar dem!
komop, ik moet
vad dum jag känner mig, efter att ha lyckats ladda ner south park med någon konstig textning. en sak som får mig att känna mig ännu dummare, är att jag inte kan låta bli att läsa fanskapet heller.
haka skall få smaka..
jag är en givmild person, jag älskar att kunna ge. att få unna andra roliga och härliga saker, på min bekostnad. nu senast skickade jag danne och vickan till kina.
de promenerade ensamma på muren, förutom fotografen då kanske? eller har de ställt upp kameran själva?
de bad reporten gå, vad gjorde dem då? dunkade danne på kronprinsessan med sin fina, blåa och rutiga blazer på sig? jag tror det. kolla vad glad han är, han vet vad som väntar bortom utsiktstornet. det är ett genuint och äkta leende, inte det vanliga "jag vill inte vara här flinet".
kul för reporten och fotografen att bara följa efter vickan och danne i kina. stekarna, tänk vad de missar på stureplan. de hoppades att få följa madde till new york och vart jätteglada när de skulle få ett kungligt uppdrag. haha, men de fick tråksyrran.
det är alltid kul när reportern har en nästan lika stor bild som dem han rapporterar om. kanske danne tog bilden på dem?
likt två kulsprutor skjuter dem orden på varandra
efter denna maratonsovning, vaknar jag till gilmore girls. från att ha vart totalt avslappnad, nästan som jag kört poweryoga och lyssnat både på valljud och ocean waves at dawn (är ocean waves mer avslappnande at dawn än vad dem är at night? jag litar på experterna och säger ja!). blir jag totalt överstimulerad. family guy har sammanfattat det bäst tycker jag..
atomvinter
nu bör jag ha slagit världsrekord i gubblurv. halv fyra till halv tolv. åtta timmar. då har grannen haft singstar-tävling vägg i vägg, de bör inte söka till idol. det säger jag bara för att vara snäll.
har fått aerosmiths, i don't wanna miss a thing på hjärnan. jag misstänker att den kan ha sjungits hos grannen. under uppträdandet låg jag och hoppades på att en stor jävla asteroidjävel skulle braka in i, om inte huset så iallafall jorden. då skulle det bli atomvinter och tsunamis på löpande band. aarrgghh (ljudet homer gör när han ser en munk(donut)) atomvinter.
men det är nog tur att jag fått sova lite, grannarna har ju en viss tendens at vilja bråka efter krog och alkoholintag.
oldie but goodie
sådärja, nu var sista tecknet på att jag är gammal på plats. jag har börjat gilla naturen. det är bara gamlingar som gillar naturen. logiken är slående. men något som är nedslående är att när man bli gammal nog att uppskatta naturen, då är man för gammal för att orka ta sig ut i den. moment 22.
har ni sett life, det bbc producerade naturprogrammet som svt visar? på riktigt. är det så fint någonstans i världen? det är magiskt! hur tusan har dem lyckats filma hela spektaklet? det är helt galet!
något annat som är helt galet är att jag inte kan låta bli att titta på extrem fishing med robson green. jag hatar fiske. jag stör mig som fan på den skitjobbiga och överspelande robson. ändå kan jag inte låta bli att titta på det programmet. det har vunnit reklamkriget mot lyxfällan idag, jag tittade på lyxfällan, sen i reklamen zappade jag runt och fastnade för extrem fishing och böt inte tillbaka. det är stort. tror inte att det rår på 2 1/2 men och how i met your mother än, men vi får se.
lära mig döda
en kopp choklad och en vindpust med doft av vinter. det triggar igång gamla lumparminnen. på något konstigt sätt har det blivit bra minnen. här kommer några stycken.
vattna tunnelbanan
"kommer den växa?"
"kommer den växa?"
jag hade det stora nöjet att göra lumpen i allas våran huvudstad, stockholm. det är bättre på minst två sätt, än att göra den mitt i skogen i arvidsjaur. ett, man slipper vara mitt i den kalla mörka skogen. två, utelivet är lite bättre.
när artonåriga killar skall bounda, ligger hyssen nära till hands. ett av de första hyssen var att vattna tunnelbanan. det går ut på som det kanske låter att hala fram slangen i tunnelbanan och vrida på vattnet. hysteriskt kul tyckte vi, det vart lite av en tradition efter våra utekvällar. vi tog vägen förbi tunnelbanan, vattnade och skrattade. till en början, men efter varje vattning så dog vi lite inombords. till slut tyckte vi inte att det var roligt längre, vi gjorde det bara för att vi var tvugna. det vart som ett tvång, ett måste.
det var en av mina kamrater som bodde ute i betongen med sin mor. vi åkte dit en kväll och grundade lite. klockan är lite över tolv, kamraten och hans mor tycker att de skulle ta fylleslaget till en ny nivå. som den lilla oskuldsfulla bondpojken jag var, vart jag väldigt förvånad när de börjar röka på tillsammans. de puffar och frustar ikapp, när kamraten ropar ut, mamma vart är raketerna? han får till svars att de ligger i garderoben bakom vaserna. det var bara ut på ballkongen och elda på dem. mitt i natten, en tisdag, bland alla höghusen och höga kamrater. det var "surreal but nice".
lite vatten hade runnit under broarna sedan fylleslaget i betongen. kamraten hade fortsatt att supa lite mer och lite hårdare än de flesta. jag hade dragit nitlotten och var tvungen att städa inne. när jag går och drar städvagnen med lika mycket inspiration som anna book känner inför bantningsmat. då kommer kamraten springandes och lyckas få fram att han vill ha mitt kiss. okej? sa jag. han berättade snabbt att han är på möte med sjuksköterskan angående hans fylleskandaler och att han var tvungen att ge henne ett urinprov. de av er som läste "surreal but nice" förstår varför han var lite desperat att få mitt kiss. jag var inte nödig men gav det en chans, tog en vit städpåse och till hans lycka kom det några droppar. jag räddade min kamrat. det är det lumpen handlar om, att rädda sitt mannskap.
när artonåriga killar skall bounda, ligger hyssen nära till hands. ett av de första hyssen var att vattna tunnelbanan. det går ut på som det kanske låter att hala fram slangen i tunnelbanan och vrida på vattnet. hysteriskt kul tyckte vi, det vart lite av en tradition efter våra utekvällar. vi tog vägen förbi tunnelbanan, vattnade och skrattade. till en början, men efter varje vattning så dog vi lite inombords. till slut tyckte vi inte att det var roligt längre, vi gjorde det bara för att vi var tvugna. det vart som ett tvång, ett måste.
"surreal but nice"
det var en av mina kamrater som bodde ute i betongen med sin mor. vi åkte dit en kväll och grundade lite. klockan är lite över tolv, kamraten och hans mor tycker att de skulle ta fylleslaget till en ny nivå. som den lilla oskuldsfulla bondpojken jag var, vart jag väldigt förvånad när de börjar röka på tillsammans. de puffar och frustar ikapp, när kamraten ropar ut, mamma vart är raketerna? han får till svars att de ligger i garderoben bakom vaserna. det var bara ut på ballkongen och elda på dem. mitt i natten, en tisdag, bland alla höghusen och höga kamrater. det var "surreal but nice".
kamraten
vi hade inte pratat mycket, men på väg till centralen från de första veckorna i lumpen hamnade vi brevid varandra på t-banan. han var sur för han skulle vara tvungen att gå av några stationer innan hans stopp för att gå upp och ta ut pengar. jag lånade han 500 kronor, sedan den dagen var vi bästa vänner. han spottade inte i glaset. vi hade en jobbig tjej i vårt rum. hon var borta en natt, vi kom hem från krogen, han går upp i hennes säng, halar fram den och börjar urinera. jag låg dubbelvikt av skratt, de andra tyckte att han gått över gränsen. han hade nog lite ångest dagen efter.
pee in a bag
lite vatten hade runnit under broarna sedan fylleslaget i betongen. kamraten hade fortsatt att supa lite mer och lite hårdare än de flesta. jag hade dragit nitlotten och var tvungen att städa inne. när jag går och drar städvagnen med lika mycket inspiration som anna book känner inför bantningsmat. då kommer kamraten springandes och lyckas få fram att han vill ha mitt kiss. okej? sa jag. han berättade snabbt att han är på möte med sjuksköterskan angående hans fylleskandaler och att han var tvungen att ge henne ett urinprov. de av er som läste "surreal but nice" förstår varför han var lite desperat att få mitt kiss. jag var inte nödig men gav det en chans, tog en vit städpåse och till hans lycka kom det några droppar. jag räddade min kamrat. det är det lumpen handlar om, att rädda sitt mannskap.
i think i'm going crazy i'm losing my mind
det är nåt fel på mig. kroniskt är det också. jag har vaknat klockan sju både lördag och söndag. lördag och söndag betyder ju sovmorgon på latin, det vet ju alla.
vill int
jag fick sms från hm, det stod att jag var inbjuden till deras tjejkväll idag. dags att klippa sig?
ha den äran
idag fyller fitte 25, igen. grattis till honom. men han tycker inte att det är så mycket att fira. varför skall man fira det mänskliga förfallet? jag slängde ihop en fin tårta till fitte. den var både god och hälsosam.
up done
jag kan bara stämma in i klagosången (jag hade kunnat vinna idol med min klagosång, så bra är den!). allt måste vara uppgjort. jag vann inget pris i år igen. nästa år tänker jag inte ens närvara på den där jäkla galan!! det är bara fusk och bedrägeri för hela slanten.
men det konstigaste är att dem som förlorade tycker att galan var uppgjord, men vinnarna tror att allt gått rätt till.
skitsamma, jag bloggar inte för ära och berömmelse. jag bloggar för er (låt inte bli att rösta på mig nu bara). jag kommer fortsätta mata inlägg som vilken feeder som helst.
tacko wacko
jag är nyligen hemkommen från coop. med mig hem har jag tre olika sorters grönsaker.
jag skall inte ens göra tacos, sjukt!
copper valley
koppardalen, denna ståtliga ruin, över avestas förfall.
hit vallfärdar bilsäljare för att fota och utbyta ideer.
när folk i avesta skall sälja sin bil, då måste dem ner i koppardalen och fota den. varför? hur tänker dem? hur tror dem att vi tilltänkta köpare ställer oss till att deras bil är fotad i koppardalen? det är allt från sportbilar till a-traktorer, som blir fotad här.hit vallfärdar bilsäljare för att fota och utbyta ideer.
wow, han hittar ner till koppardalen. jag bara måste köpa hans bil!
hans bil har vart i koppardalen, jag tror inte jag kan fortsätta leva mitt liv om jag inte köper den bilen. jag kommer gräma mig för mycket.
oj, vilken cool byggnad bakom hans bil, nu vill jag köpa bilen.
kapad, låter olagligt. då är jag gangster. nu slår jag till och köper bilen.
men om jag skulle kapa en bil, kanske jag skulle valt en annan. en 740, kom igen. du kunde kapat en lamborghini, eller ett fraktfartyg. men du valde en volvo 740. alla har vi olika drömmar och mål här i livet.
vi tar två till, om ni inte trodde mig menar jag.
visdomsord
hade det var december nu, då hade det var julafton i dag.
sug på den ni.
sug på den ni.
again and again and again..
vad är det för fel på folk som skall berätta samma historier gång efter annan? efter första meningen vet man vilken historia det är, vad den handlar om och den "roliga" punchen.
hur många personer har man berättat just den historien för, om man inte kommer ihåg att du har berättat den för mig vid tre tidigare tillfällen? eller är det jag som är så obetydlig att du inte orkar lägga det på minnet?
men den stora frågan är hur man skall bete sig. man hör han drar första meningen. man vet precis var det barkar. skall man säga att jag har redan hört den historien, du drog den förra veckan om du inte minns?
eller skall man bara sitta och lyssna storörat verka nyintresserad och skratta gott åt den "roliga" poängen, som inte var rolig vare sig den första som den fjärde gången han drog den?
jag är nog den sista. jag orkar inte göra någon ledsen. det är ju sådan intensitet i berättandet och så mycket stolthet i historien.
men den värsta var en gubbe på jobbet. han kunde dra samma historia först på frukosten sedan igen på lunchen. men det var en riktigt bra historia. den handlar om en goldwing motorcykel med en liten liten husvagn efter sig, den stod i rembo.
walk on the wild side
haha, jag skall sluta skriva om den där jävla stegräknaren!!! jag looovar!! men först, 22500 steg idag! jag spräckte 20000 stegsvallen! skönt. och nya löparskor idag. fula, men snabba. det är bra, då hinner folk inte se hur fula dem är. och morsan lurade på mig löparkläder, skitfula men assköna.
a walk
det är lustigt hur personlighetsförändrande en liten manick kan vara. jag brukar leva efter devisen, så lite som möjligt, så ofta som möjligt. nu söker jag anledningar för att få gå. sjukt!
jag gick till krylbo för att möta alx som kom med tåget. jag hade endast 10 000 steg. fick panik för att jag inte skulle komma upp i mina 16 000 steg jag hade igår. jag skulle bara hinna med en 40 minuters promenad. men tack sj, era förseningar gav mig ytterligare 40 viktiga gå minuter.
steg: 18183
km: 11,6
kalorier: 880
effektiv gå tid: 3h 5min
min/km: 15,51min
i'm going for a walk
and there's nothing you can do
'cuz I don't have to live like you
i'm going for a walk
